Satamavoudin tervehdys

Tankarin saari jakautuu omistuksellisesti kahteen osaan: pohjoispuolta hallinnoi Metsähallitus, eteläosan vanhaa kalastajayhdyskuntaa Kokkolan kaupunki. Kaupungin omistuksessa olevaa aluetta hallinnoidaan vielä tänäänkin vanhan pohjalaisen kylän itsehallinnon mukaisesti. Kylänvanhinta vastaa satamavouti, joka yhdessä raadin jäsenten kanssa huolehtii järjestyksenpidosta saarella. Vuodesta 2013 minulla on ollut kunnia olla saaren satamavouti. 

Vuosittain, heinäkuun viimeisenä sunnuntaina, kokoontuu kaikille avoin karikokous, jossa valitaan seuraavan vuoden raati, eli karitoimikunta. Monena vuonna ei järjestetty karikokousta ollenkaan, mutta vuonna 1982 silloinen kaupunginjohtaja Esko Lankila herätti perinteen uudelleen. Joka vuosi karikokoukselle valitaan tietty teema, joka viime vuonna oli Merimaisemat ja silloin käsiteltiin mm. Pohjanlahden merialueelle suunniteltuja merituulivoimaloita. Tankarin kirkko on karikokouksen teema vuonna 2024. Karikokousten teemat muutamalle vuodelle eteenpäin on myös jo päätetty.

Karikokouksen ohjelmaan sisältyy itse kokous sekä perinteinen hartaus Tankarin kirkossa. Kirkko sijaitsee kalastajakylän kallioilla ja se on rakennettu vuonna 1754. Alun perin kirkko sijaitsi saaren korkeimmassa kohdassa, mutta siirrettiin nykyiselle paikalleen vuonna 1889, kun majakka rakennettiin. Jokaisella kirkonkävijällä oli siihen aikaan oma istumapaikka, johon he kaiversivat puumerkkinsä. Kirkko rakennettiin, jotta kalastajien ei tarvitsisi joka sunnuntai kulkea pitkää matkaa Kaarlelan kirkkoon pakolliseen jumalanpalvelukseen. Ulkoisilta mitoiltaan kirkko on ainoastaan 8,2 x 6,25 metriä ja ellei valkoista ristiä olisi, se muistuttaisi vaatimatonta kalastajan saunaa.

Kirkon seiniä koristavat monet taulut, jotka on saatu anteliailta lahjoittajilta elävöittämään kirkon sisustaa. Vanhin taulu on vanhempi kuin itse kirkko, nimittäin vuodelta 1697. Nykyisin tunnelmallinen kirkko on pidetty nähtävyys, jossa kesäisin järjestetään hartauksia ja konsertteja sekä vihkimisiä. Kuten jo mainitsin, kirkko täyttää tänä vuonna 270 vuotta, ja se on meille ylpeyden aihe.

Minulle Tankar on paikka, joka tuo mieleen monia ajatuksia menneistä ajoista, ja ihmisistä, jotka ovat eläneet silloin ja heidän arjestaan kalastuksen parissa. Olen kiitollinen siitä, että Tankarin kirkko on säilynyt ja siitä on huolehdittu kaikki nämä vuodet. Siksi meidän on mahdollista vierailla siellä ja ihailla sen vaatimatonta arvokkuutta. Tankariin on aina mukava tulla, siellä tapaa vanhoja tuttuja sekä kohtaa uusia.

Toivotan kaikki lämpimästi tervetulleiksi Tankariin ja karikokoukseen!

Jonne Sandberg
Satamavouti

(Lähteet: Visit Kokkola, Birger Räbbin tekstit Tankarin kirkosta) 

Artikkelin pääkuva Miia Sumell och Tommi Hietaharju; Hiutale Films 

År 1754 fick Tankar en egen kyrka, således blir kyrkan i år 270 år gammal. Kyrkan har genom historien haft en central betydelse för Tankar och har ännu i dag en viktig roll i öns verksamhet. Jag vill därför berätta lite om Tankars hamnordning och kyrkans historia. 

Tankars första hamnordning togs i bruk år 1726. Den innehöll förordningar om hamnfogden och hamnrätten, sabbatsfriden, svordomar och förstörelse av annans fiskeredskap. I denna ordning fanns också regler angående stöld, svordomar, slagsmål, spel och alkoholkonsumtion. Den nuvarande normativa hamnordningen godkändes av Tankarstämman år 2021. Dess främsta syfte är att bevara och skydda en av Karlebys mest betydelsefulla kulturmiljöer och naturområden.

Tankar delas administrativt i två delar: Den norra delen administreras av Forststyrelsen, det gamla fiskarsamhället i söder av Karleby stad. Den del av ön som ägs av staden styrs fortfarande som en gammal österbottnisk bys självstyre. I stället för en byäldste har man på Tankar en hamnfogde, som tillsammans med hamnrådet upprätthåller ordningen på ön. Sedan år 2013 har jag haft äran att vara öns hamnfogde. 

Årligen, den sista helgen i juli, sammanträder rådet till Tankarstämman, som är öppen för alla intresserade. Under Tankarstämman väljs följande års hamnråd. Under flera år ordnades Tankarstämman inte alls, men år 1982 återupptog stadsdirektör Esko Lankila traditionen. För Tankarstämman väljs varje år ett specifikt tema, i fjol var temat Havsvyer och då behandlades bland annat de planerade vindkraftverken i Bottenviken. Tankar kyrka är Tankarstämmans tema år 2024.Tankarstämmans teman är redan planerade för några år framåt också. 

I Tankarstämmans program ingår, förutom själva stämman, också en traditionell andakt i Tankar kyrka. Kyrkan, som står på klipporna i fiskarbyn, byggdes år 1754. Den stod ursprungligen på öns högsta plats, men flyttades till sitt nuvarande läge år 1889, då fyren byggdes. Varje kyrkobesökare hade på den tiden en egen sittplats där de hade ristat in sina bomärken. Kyrkan byggdes för att fiskarna inte varje söndag skulle behöva ta sig den långa vägen till Karleby sockenkyrka för den obligatoriska gudstjänsten. Till sina yttre mått är kyrkan endast 8,2 x 6,25 meter och utan det vita korset skulle den vara mycket lik en anspråkslös fiskarbastu.

Kyrkan pryds av många tavlor på väggarna. De har skänkts av generösa donatorer för att göra interiören mångsidigare. Den äldsta tavlan är äldre än själva kyrkan, nämligen från år 1697. Numera är den stämningsfulla kyrkan en populär attraktion, där det sommartid ordnas såväl andakter och konserter som vigslar. Som jag redan nämnde blir kyrkan 270 år i år, och det är värt att vara stolt över. 

För mig är Tankar en plats som väcker många tankar om tiden förr, om människorna som levde då och deras vardag som fiskare. Jag är tacksam för att Tankar kyrka har bevarats och tagits hand om i alla dessa år så att vi alla kan besöka den och beundra dess anspråkslösa värdighet. Det är också alltid trevligt att komma till Tankar, man får träffa gamla bekanta och möta nya bekantskaper. 

Jag hälsar alla varmt välkomna till Tankar och sommarens Tankarstämma!

Jonne Sandberg
Hamnfogde

(Källor: Visit Kokkola, Birger Räbbs texter om Tankar kyrka) 

Bild på artikeln Miia Sumell och Tommi Hietaharju; Hiutale Films