Tankar oli aikanaan vilkas kalastusyhteisö, jossa elettiin vuodenaikojen ja meren ehdoilla. Saarella rakennettiin kesäisin elämää varten kalastajabastuja, kappeleita ja satamarakenteita, ja työ kulminoitui strömmingsfisket-kauden kiireisiin. Margit Westerlundin isänsä kertomuksiin pohjaama tarina vie ajassa takaisin saariston kalastajakulttuurin kukoistukseen.

Tankar var en gång ett livligt fiskeläge där livet följde årstiderna och havets rytm. På ön byggdes bastur, kapell och hamnar för det intensiva sommarfisket. Margit Westerlunds berättelse, baserad på hennes fars minnen, levandegör en svunnen skärgårdskultur.

Hylkeenpyyntiä on harjoitettu Suomessa ainakin nuoremmalta kivikaudelta (3000 - 1300 eKr. ) Iähtien: varhaisimmat löydetyt harppuunat ovat kampakeraamiselta ajalta.

Monet hylkeenpyynnissä käytetyt menetelmät olivat kehittyneet hyvin pitkän ajanjakson kuluessa.

Karleby stad och Karleby stads kulturtjänster är arrangör för stämman i samarbete med Karleby kyrkliga samfällighet och tankarborna samt Cafe´ Tankar.

Kokkolan kaupunki ja Kokkolan kaupungin kulttuuripalvelut järjestävät kokouksen yhteistyössä Kokkolan seurakuntayhtymän ja saarelaisten sekä Cafe´ Tankarin kanssa.

Nanna- Lisa och Brage Finskas blev Tankarbor år 2015 då de köpte den äldsta i bruk varande stugan på Tankar; i historiska bildarkiv nämns den ofta som Sjöbloms bastu.

Det är den första bok som i skönlitterär form och trovärdigt berättar om förhållandena på Tankar i början av 1940 – talet.

Göran Wennmanin muistoja arjen elämästä saarella lapsuudesta satamavoudiksi.

Paret Lilian och Ingvar Svenlin besöker gärna Tankar åtminstone en gång per sommar. Båda har sina rötter här; Ingvars farfar Alfred Svenlin var fiskare och hamnfogde i dryga trettio år på Tankar från början av 1910- talet fram till 1940-talet.

Besöket på hennes gamla barndomsö väcker minnen. Kvar finns farfars Väinö Bodös stuga och hans båthus fungerar numera som museum för fälbåten och sälfångstredskapen.