Tankar oli aikanaan vilkas kalastusyhteisö, jossa elettiin vuodenaikojen ja meren ehdoilla. Saarella rakennettiin kesäisin elämää varten kalastajabastuja, kappeleita ja satamarakenteita, ja työ kulminoitui strömmingsfisket-kauden kiireisiin. Margit Westerlundin isänsä kertomuksiin pohjaama tarina vie ajassa takaisin saariston kalastajakulttuurin kukoistukseen.

Virstanpylväitä majakan historiasta tarjoaa tiiviin paketin miten majakka on rakentunut Tankariin eri aikakausilla.

Tankar var en gång ett livligt fiskeläge där livet följde årstiderna och havets rytm. På ön byggdes bastur, kapell och hamnar för det intensiva sommarfisket. Margit Westerlunds berättelse, baserad på hennes fars minnen, levandegör en svunnen skärgårdskultur.

Tankarin tarinoita tallennetaan jälkipolville molemmilla kotimaisilla. Pro Tankarin aktiivit ovat tehneet arvokasta historian tallennustyötä vuoden verran.

Sukella 1900-luvun alkuvuosikymmenille Tankarin kiehtoviin tarinoihin majakanvartioiden elämästä saarella.

Tankarin luotsiaseman kiveen upotettu muistolaatta on usein herättänyt kysymyksiä sen alkuperästä, tarkoituksesta ja nimen merkityksestä.

Vi tackar våra understödjare 2024 – 2025, vars stöd är betydande för upprätthållandet av Pro Tankar-webbplatsen och kompletteringen av materialet.

Vad hände egentligen då motorseglaren Marienborg körde på grund hösten 1924 i klart väder? Hade den fått roderskada, tog skepparen miste på fartygsutmärkningen? Från regelrätt kurs ändrade Marienborg plötsligt riktning och körde på reven vid Västerbådan.

Min farfarsfar, Karl Elis Harald f. 4.10.1888 – d.11.4.1971 var en av de lotsar som kämpade mot förryskningen 1912 och sade upp sin tjänst som Tankarlots.

Året 1912 utgör ett händelserikt avsnitt i de hävder, som förtälja om det passiva motståndet här i Finland mot tsarismens förryskningspolitik. Först emanerade den s.k. likställighetslagen. Den öppnade vårt land för ryska ämbetsmän och näringsidkare.